Godis

Marockanska barn äter mycket godis. Och när jag säger mycket menar jag verkligen myyyyyyyyyycket! Jag känner många barn som i princip verkar livnära sej på godis, chips och annat onyttigt. Tyvärr börjar barnen här bli allt tjockare och om det fortsätter så här kommer barnfetman och efterföljande barndiabetes vara ett faktum här med.

Goda frukostvanor är ovanliga här. Väldigt många mammor anser att ett glas mjölk på morgonen är en bra frukost, och ännu bättre är det om mjölken är sockrad eller blandad med chokladpulver. Att stiga upp en halvtimme innan skolan börjar och inte hinna med nått annat än ett glas mjölk är en vanlig anledning. Jag skulle inte heller vara speciellt hungrig om jag hade så kort tid på mej att vakna till och fixa mej iordning. Det är säkert en av anledningarna till att så många barn rusr till godisförsäljaren så snart dom närmar sej skolan, för då har dom hunnit bli hungriga. Det finns godisförsäljare i närheten av alla skolor.

Efter någon timmes lektion är det "frukostrast". Då plockar barnen fram sin medhavda matsäck och äter den på skolgården. Mina barn har oftast med sej en rejäl macka med pålägg, frukt, en bit pizza eller i sällsynta fall, en bulle. En del barn kommer med en plastkasse full med ostbågar, chips, tuggummi, klubbor, chokladkakor, osv. Det är deras "frukost"... Inte undra på att en del barn blir helvilda på rasten och nästan somnar i klassrummet frammåt lunch. Med ett sånt sockerrus kan ju vem som helst bli sjövild.

Mitt på dagen är det lunchrast i 2½ timme i mina barns skola. Mina barn äter i skolmatsalen och jag är rätt nöjd med maten. Det är "rejäl" mat (mycket kokta bönor, linser, fisk och kyckling. Till efterrätt frukt eller yoghurt. Inget godis och läsk bara när det är fest). Många marockanska mammor gillar inte skolmaten, för den innehåller inte tillräckligt med socker och "barnvänlig" mat... Hm.... Vad är det med dessa mammor egentligen? Deras barn äter knappt någon mat hemma (är inte hungriga!) och på vägen tillbaka till skolan behöver dom lite sockerpåfyllning och får därför några påsar chips, lite tuggummi och någon klubba... Och gissa var dom stannar på vägen hem från skolan? Juuust det, hos godisgubben....

Givetvis är det inte alla föräldrar som gör sina barn till sockermonster, men på mina barns skola är det väldigt många. Det finns dessutom inte bara en godisgubbe utan nu är dom oftast minst två, för det är big business.

Tandhygien och kostvanor är något som fortfarande är rätt eftersatt här. Det är inte ovanligt att se små barn med alldeles svarta tänder. *urk* Föräldrarna tror att det inte spelar någon roll, mjölktänderna kommer ju ändå att ramla bort. Det är synd, väldigt synd. Men förändringar kommer inte över en natt. Jag är övertygad om att förändringarna kommer att komma hit också för givetvis vill alla föräldrar sina barns bästa.