Ramadangott

Nu har över halva månaden Ramadan gått. Ramadan är muslimernas heliga månad då man ska fasta från soluppgång till solnedgång. Det betyder att här i Marocko fastar man ungefär mellan klockan 5 och 18 i år. Den muslimska kalendern följer månen och inte solen som den kristna kalendern, och därför förskjuts Ramadan bakåt 2 veckor varje år i jämförelse med vår kalender.

Den muslimska fastan är hårdare än hälsofastan och andra fastor vi känner till i väst. Man får inte äta eller dricka någonting under fastetimmarna. Man får heller inte ha eller tänka på sex, bli arg eller aggressiv. Under hela månaden ska man vara extra mån om sina medmänniskor, skänka extra mycket i allmosor, hälsa på ensamma släktingar och vänner och försöka sluta fred med dom man varit osams med under året som gått. Helst ska man undvika att ägna så mycket tid till TV:n och datorn och istället ägna tiden åt att läsa i Koranen, be eller umgås med familjen.

Jag är inte muslim men jag gillar att testa mina gränser, så i år fastar jag för tredje året. Det är faktiskt inte så svårt som dom flesta tror. Dom första två dagarna är jobbiga, man kan få huvudvärk av vätskebristen. Men när man sedan äter känns det hela värt väntan, för maten smakar hundra gånger bättre än i vanliga fall! Det är otroligt vad lite hunger gör med smaklökarna. *s* Och för att slippa vätskeristen gäller det bara att man fyller på vätskelagret ordentligt innan man påbörjar fastan igen. Jag brukar dricka 1 liter O'boy det sista jag gör varje morgon. *s*

En annan trevlig sak med Ramadan är allt gott man äter. Många blir oerhört sugna på söta, sliskiga saker. Det måste vara kroppens behov av snabba kolhydrater som talar. *s* Överallt ute kan man köpa kakor, bullar, frityrkokta och honungsindränkta bakverk. Det är ju ingen som går på café på dagtid den här månden, så dom satsar på kakförsäljning istället. Det finns verkligen hur mycket som helst!

Dom flesta här bryter fastan med dadlar och ett glas mjölk. Eller en skål harira. Harira är en marockansk soppa med mycket olika ingredienser. Jag ska skriva ett speciellt inlägg om harira sedan. Till hariran äter man oftast chebbakia, en friterad kaka indränkt i honung och sesamfrön. Tyvärr har jag precis ätit upp all chebbakia så jag kan inte visa nått foto, så det blir ett separat inlägg.

Min favorit är s'fuff. I södra Marocko kallas det för sellou eller slillou. Det är som ett pulver man äter med sked. Jag skulle kunna äta det varje dag, året runt tror jag. Inte bra! För nått mer kalorimättat får man leta efter. *s* Det kommer att behövas många promenader i vinter för att bli av med mina s'fuffkilon.. Men det är det värt!

Här kommer receptet på en halv sats (det blir MYCKET s'fuff av detta) :

900 g brynt mjöl
450 g smält smör
225 g sesamfrön
2 dl = 200 g skållad, hackad eller mald mandel
225 g socker
½ tsk kanel
¼ teglas krossad anis

Smält smöret och rör ner det brynta mjölet Rosta sesamfröna 5 min i torr panna, krossa fröna. Tillsätt mandeln i smör-mjölsmeten, likaså de rostade, krossade sesamfröna. Tillsätt socker, kanel och ¼ krossad anis.

Förvarar man det i en plastburk med bra lock (typ Tupperware) så håller det sej i upp till en månad i kylen.

Pinchitos morunos

En av de vanligaste rätterna i Marocko är pinchitos, grillspett. I södra Marocko kallas dom brochette, som är det franska ordet för spett. I norra Marocko, speciellt här där jag bor, är spanska det inoficiella språket förrutom arabiskan, medan man i resten av landet använder franskan parallellt med arabiskan.

Grillspetten kan bestå av olika saker, t.ex. lammkött, köttfärs, kyckling eller fisk, som grillas snabbt över öppen eld så dom blir ganska sotiga och lite småbrända i kanterna. Om man kommer som turist är det viktigt att se till så spetten verkligen är välgrillade så man slipper magsjuka, för marockaner i allmänhet verkar gilla sina spett lite råa i mitten.... En sak som skiljer dom marockanska spetten från dom svenska är att man aldrig blandar grönsaker och kött på spetten. Över huvud taget har jag aldrig sett någon grilla grönsaker här.

I samband med den stora lammslakten (Eid k'bir) är grillspetten obligatoriska och dom som inte har tillgång till stor balkong eller takterass grillar inomhus på små bärbara grillar. Det vanligaste är att man använder små minigrillar av lera. Dom ser ut som askfat modell större och man kan grilla några få spett åt gången. Grillen på fotot är av metall och man kan grilla en massa spett samtidigt. Som ni ser används den inomhus, i hallen, hemma hos min ena svägerska. Att vänta tills det blir glöd är inget som funkar i Marocko utan här grillar man med maten i elden... Det blir en speciell röksmak. *s*