Nu har över halva månaden Ramadan gått. Ramadan är muslimernas heliga månad då man ska fasta från soluppgång till solnedgång. Det betyder att här i Marocko fastar man ungefär mellan klockan 5 och 18 i år. Den muslimska kalendern följer månen och inte solen som den kristna kalendern, och därför förskjuts Ramadan bakåt 2 veckor varje år i jämförelse med vår kalender.Den muslimska fastan är hårdare än hälsofastan och andra fastor vi känner till i väst. Man får inte äta eller dricka någonting under fastetimmarna. Man får heller inte ha eller tänka på sex, bli arg eller aggressiv. Under hela månaden ska man vara extra mån om sina medmänniskor, skänka extra mycket i allmosor, hälsa på ensamma släktingar och vänner och försöka sluta fred med dom man varit osams med under året som gått. Helst ska man undvika att ägna så mycket tid till TV:n och datorn och istället ägna tiden åt att läsa i Koranen, be eller umgås med familjen.
Jag är inte muslim men jag gillar att testa mina gränser, så i år fastar jag för tredje året. Det är faktiskt inte så svårt som dom flesta tror. Dom första två dagarna är jobbiga, man kan få huvudvärk av vätskebristen. Men när man sedan äter känns det hela värt väntan, för maten smakar hundra gånger bättre än i vanliga fall! Det är otroligt vad lite hunger gör med smaklökarna. *s* Och för att slippa vätskeristen gäller det bara att man fyller på vätskelagret ordentligt innan man påbörjar fastan igen. Jag brukar dricka 1 liter O'boy det sista jag gör varje morgon. *s*
En annan trevlig sak med Ramadan är allt gott man äter. Många blir oerhört sugna på söta, sliskiga saker. Det måste vara kroppens behov av snabba kolhydrater som talar. *s* Överallt ute kan man köpa kakor, bullar, frityrkokta och honungsindränkta bakverk. Det är ju ingen som går på café på dagtid den här månden, så dom satsar på kakförsäljning istället. Det finns verkligen hur mycket som helst!
Dom flesta här bryter fastan med dadlar och ett glas mjölk. Eller en skål harira. Harira är en marockansk soppa med mycket olika ingredienser. Jag ska skriva ett speciellt inlägg om harira sedan. Till hariran äter man oftast chebbakia, en friterad kaka indränkt i honung och sesamfrön. Tyvärr har jag precis ätit upp all chebbakia så jag kan inte visa nått foto, så det blir ett separat inlägg.
Min favorit är s'fuff. I södra Marocko kallas det för sellou eller slillou. Det är som ett pulver man äter med sked. Jag skulle kunna äta det varje dag, året runt tror jag. Inte bra! För nått mer kalorimättat får man leta efter. *s* Det kommer att behövas många promenader i vinter för att bli av med mina s'fuffkilon.. Men det är det värt!
Här kommer receptet på en halv sats (det blir MYCKET s'fuff av detta) :
900 g brynt mjöl
450 g smält smör
225 g sesamfrön
2 dl = 200 g skållad, hackad eller mald mandel
225 g socker
½ tsk kanel
¼ teglas krossad anis
Smält smöret och rör ner det brynta mjölet Rosta sesamfröna 5 min i torr panna, krossa fröna. Tillsätt mandeln i smör-mjölsmeten, likaså de rostade, krossade sesamfröna. Tillsätt socker, kanel och ¼ krossad anis.
Förvarar man det i en plastburk med bra lock (typ Tupperware) så håller det sej i upp till en månad i kylen.
